Stackars liten
Vi har haft en lite tjorvig tid efter Vilgot kom till världen. Det började med att det var fullt på BB avdelningen när vi skulle dit från förlossningen kl 5 tisdag morgon. Så vi fick dela rum med ett annat nyförlöst par på intensivvårds avdelningen. Suuck. Aja.. Så den natten sov vi kanske 2 timmar innan de var dags att gå upp. Jag var ändå snabb att vakna till frukosten, var ju hungrig som en varg efter nattens arbete!
Sen tisdagen så knogade vi bara på med lillen, och sov då vi kunde. Onsdag morgon gjordes hörseltest, syresätt ningsprov, läkarundersökning, naken vikt och slutdiskussion. Sen var vi tvugna att fara hem. Torsdag morgon skulle PKU provet göras, men de var så fullt så vi blev hemskickade... Hade gärna stannat en natt till och känt lugnet. Men vi åkte hem. Lilly kom hem och man var väl lite i en dimma kanske.
Torsdag hade vi fått en tid i Pite på BB Eftervård för att göra PKU provet. Dryyygt att åka dit med lillen, då man nyss kommit hem! Lilly hade tur som fick vara med Erika å Vegard hela dagen. Det var tur för vi blev 3 timmar på sjukhuset!
Kärringen som skulle ta blodproverna fick inte ut nå blod även fast hon stack å stack. När vi kom dit så sa hon "...Och ni vet väl att ni måste hit imorgon också på 3-dagars läkarkontrollen..??" Vi bara Näääe det sa dom då ingenting om! Vi suckade djupt med tanken på att vi måste åka till Pite IGEN dagen efter med lillen...
Men hon ringde ett samtal, och även fast Vilgot bara var 2,5 dagar gammal så fick vi komma till Barnkliniken på PÄS och göra undersökningen då. Eftersom att tanten inte fick ut nå blod så fick vi klä på oss igen, gå till Barnkliniken för att träffa en specialistläkare.
Allting såg bra ut, förutom att hon upptäckte att Vilgot hade ett brutet nyckelben från förlossningen! ÅÅh nej.. Det var rött & blått & svullet och man känner än idag hur benet sticker ut lite som en knöl. Sen fick vi klä på oss igen och gå tillbaka till kärringen. Då lyckades hon ta proverna sen åkte vi hem. En låång dag.
Men det var då tur att vi fick veta att nyckelbenet har en fraktur. För det märks att han har ont. Han vill inte luta huvudet åt det hållet och man får inte klämma armen eller lyfta i den.
Och just nu kämpar jag med att hitta en bra balans med Lilly och allt som händer. Den andra vuxna i familjen verkar inte förstå vilken omställning det är för storasyster, och det tar myycket energi från mig för att hålla en bra ställning i huset =)
.....................................................
Sen tisdagen så knogade vi bara på med lillen, och sov då vi kunde. Onsdag morgon gjordes hörseltest, syresätt ningsprov, läkarundersökning, naken vikt och slutdiskussion. Sen var vi tvugna att fara hem. Torsdag morgon skulle PKU provet göras, men de var så fullt så vi blev hemskickade... Hade gärna stannat en natt till och känt lugnet. Men vi åkte hem. Lilly kom hem och man var väl lite i en dimma kanske.
Torsdag hade vi fått en tid i Pite på BB Eftervård för att göra PKU provet. Dryyygt att åka dit med lillen, då man nyss kommit hem! Lilly hade tur som fick vara med Erika å Vegard hela dagen. Det var tur för vi blev 3 timmar på sjukhuset!
Kärringen som skulle ta blodproverna fick inte ut nå blod även fast hon stack å stack. När vi kom dit så sa hon "...Och ni vet väl att ni måste hit imorgon också på 3-dagars läkarkontrollen..??" Vi bara Näääe det sa dom då ingenting om! Vi suckade djupt med tanken på att vi måste åka till Pite IGEN dagen efter med lillen...
Men hon ringde ett samtal, och även fast Vilgot bara var 2,5 dagar gammal så fick vi komma till Barnkliniken på PÄS och göra undersökningen då. Eftersom att tanten inte fick ut nå blod så fick vi klä på oss igen, gå till Barnkliniken för att träffa en specialistläkare.
Allting såg bra ut, förutom att hon upptäckte att Vilgot hade ett brutet nyckelben från förlossningen! ÅÅh nej.. Det var rött & blått & svullet och man känner än idag hur benet sticker ut lite som en knöl. Sen fick vi klä på oss igen och gå tillbaka till kärringen. Då lyckades hon ta proverna sen åkte vi hem. En låång dag.
Men det var då tur att vi fick veta att nyckelbenet har en fraktur. För det märks att han har ont. Han vill inte luta huvudet åt det hållet och man får inte klämma armen eller lyfta i den.
Och just nu kämpar jag med att hitta en bra balans med Lilly och allt som händer. Den andra vuxna i familjen verkar inte förstå vilken omställning det är för storasyster, och det tar myycket energi från mig för att hålla en bra ställning i huset =)
.....................................................
Kommentarer
Postat av: Cetty
Det är nog inte lätt att bli storasyster med all konkurrens från en ny liten varelse som man inte kan leka med än.
Trackback
