Verkligheten
Har haft en hemsk natt.
Kl 01: Vilgot vaknar, jag ammar.
Kl 03: Lilly kommer till våran säng, har kissat i sin säng. Jag bäddar nytt, efter många om & men går hon tillbaka till sin säng om pappa följer med. Pappan följer, läser saga, barnet somnar. Och pappan.
Kl 04: Lilly vaknar, kommer till min säng, pappan ligger och sover i fosterställning på Lillys golv. Jag väcker papan som lägger sig i sin säng. Lilly får se film i soffan (Jag måste få sova!)
Kl 04:15: Lilly är lugn och ligger i soffan, men Vilgot vaknar. Jag ammar. Sen tyckte Vilgot att det var morgon och ville inte somna om. Jag är så sjuukt trött & slut, jag brister ut i gråt. Tårarna sprutar så att pappan vaknar. Fredde tar Vilgot.
Kl 05:00: Freddes väckarklocka ringer. Vilgot gråter. Jag tar över Ville. Han somnar om 05:30.
Kl 06:00: Lova vaknar, piper som fan, släpper ut henne.
Kl 06:30: Lilly vaknar, vill byta film. Kliver upp, iiiigen och byter filmfan.
Kl 07: Vilgot vaknar, vill äta... Ammar.. Lilly kommer in, drar och sliter och trycker och slår på Vilgots fötter. Jag försöker prata med henne, funkar inte. Får trycka bort henne, blir brottningsmatch i sängen samtidigt som jag ammar Vilgot. Som blir arg över átt hans matstund blir förstörd.
Sen vare bara kliva upp, huvudet värker och svider, mina ögon är fulla med grus och cement, och mitt humör är definitivt inte det bästa! Hur ska man orka en sån här dag?
Så kan de vara, ganska ofta att vara tvåbarns mamma =) Längtar tills jag blir pensionär!
......................................
Det du beskriver är verkligeheten så är det för dom flesta småbarnsföräldrar du kommer sakna den tiden när Lilly och Vilgot är stora och du och Fredrik inte är lika viktiga nå mer.När dom blir stora så är inte föräldrarna lika viktiga och det är inte alltid rolig att vara förälder just nu genomgår jag tonårstiden och sexårstrots plus att man ska få livet runt omkring barnen att fungera!!!!
Ja man är inte så tuff när man inte får sova!! Oliver har äntligen börja sova på natten, men det var tuffa dagar fram till där vi är idag!! En tröst är ju alltid att så småningom vänder de och man får sova på nätterna igen!!
Goa du! Den tiden känns igen och hur många gånger har inte jag gråtit av ren trötthet och frustration! Men i allt så klarar man av det och tiden som varit så tung då sömnen verkar vara bortblåst blir starka minnen!
Allt har sin tid även småbarnsåren. Du överlever för så har naturen ordnat Annars skulle det inte bli fler barn och släktet dör ut. Man blir härdad och längtan efter barn finns där. Håll ut-du fixar det!
Vilgot har alltid sovit bra på natten, ca mellan 22.30 till 6 eller sju och äter kring 3-4 =) Men inatt vare ju Lilly som klev upp flera gånger, hon och Vilgot och Lova bytte bara om varann!
